konjugalius

De ögon som fästs vid upphöjda bergs

djävulska verk skall underkuva ändlighet

De skall formas till ytor som fyller fogarna

och skall slita gud från skyn, från storhet

Träden vajar ej längre av vindens beröring

Solen ligger försjunken bakom låga kullar

Slukande eld breder ut sig över stillsamma fält

Glödande rinner sommarens floder, tiden rullar

Den andra gestalten svaldes av dimma

Spolades upp vid gränslandets mossar

Intill foten av sektionens milslånga vallar

Ska han borra hål och fästa drömmens trossar

Levande tid slickar den döende

massans himmelsvida tomhet

Vämjeliga kolosser svävar

i storartade ytors oöverskådlighet