konjugalius

Han vred på huvudet

Blev en utav dom

Du är den samme

Du ser igenom

En havsvind passerar

Genom dig och mig

Hans gestalt träder in

Döende beskriver han sig

Målar på din duk

Tar dig härifrån

Solen, över jordbruk

Driver dig mot ån

Där blir du hel

Misstag blir insikt

Du hade aldrig fel

Tyst och utan åsikt

Gestalten upprepar

Kreerad av tomheten

Vacker som havet

I sviterna av kometen

Inget var säkert

Händerna var skeva

Du är för evigt min

I svärmeriet ska vi leva

Konjugalius (Åfgar Johans Ån) -10