När Materian Tar Slut
Där tunneln tar slut
Dit tiden inte når
Där sanningen rinner ut
I skapelsens spår
Där sanningen är absolut
I skaparens sår
Där döden blir ett beslut
Då döden ligger på en bår
På ett rationaliseringsinstitut
Bredvid ett elljus-spår
Dina drömmar, dränkta i etanol och krut
I slutet av en korridor
Spåren leder västerut
Ditt liv var en metafor
Ett vidrigt substitut
Du är ett verktyg och ett skavsår
Tiden står frusen i en halvminut
Ner i marken, landar en meteor
Allt du minns brinner ut
Din andedräkt stinker av klor
Min kropp andas än
Försent för att bli
Det är där min käre vän
Endast där är du fri
När materian tar slut
Konjugalius (Åfgar Johans Ån) -10
Kommentarer
Trackback